tophundredrecords

Kvällens sista skivrecension! Tur är det då det är en skiva man verkligen blir groggy av!

Skiva 55!

Älgarnas trädgård: Delayed (1974 eller 2001)

Älgarnas trädgård - enligt mig ett av de bästa svenska band inom psykadelisk rock skapade det klassiska albumet "Framtiden är ett svävande skepp förankrat i forntiden" 1971 och slog Sverige med häpnad. De blandade psykadelisk rock med svensk folkmusik. Resultaten blev långa, mörka och psykadeliska sviter som blev som stora fantasilandskap i ens huvud.

73 till 74 spelade de in ett andra album som av olika anledningar aldrig blev utviget. Tur nog tog Anders Lind på sig ansvaret att ge ut skivan 2001. 27 år försenat, där av titeln. Det är om denna försenade klassiker den här recensionen handlar om!

Med ljuden av en uppvridbar leksaksdosa kickar första låten "Takeoff" igång. Det är en passande titel på denna ovanligt ösiga låt med lite spökaktiga sound. En tung basgång från Mikael Johanson och bullriga trummor från Dennis Lundh skapar den tunga och galloperande rytmen. Gitarristen Dan Söderqvist och Jan Ternald på keyboards skapar de märkliga men mäktiga mellodierna och ljuden. Allt kring den atmosfär Sebastian Öberg och Andreas Brandt skapar med sin cello respektiva violin. Detta är Älgarnas trädgård i ett nötskal fast mycket ösigare. En psykadelisk tungviktare!

Andra spåret "Interstellar cruise" går i samma spår som föregående låt (och de andra låtarna). Mörkm, atmosfärisk och intensiv. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta för de här killarna vet hur de ska gestalta ett undermedvetande med hjälp av musik.

Efter "Reflections" som mest är ett kort mellotronspel, kommer fjärde spåret "Almond Raga" som mer liknar det sound Älgarnas Trädgård hade på sitt debutalbum. De fokuserar med på stråkinstrumenten som dessutom inleder hela låten. Någonstans i mitten av låten, efter lite tungt gitarrspel kommer ett mer orientaliskt jam med både sitar och märkliga trummor. Riktigt gött att lyssna på.

"Beetlewater" har jag nog inte hört så många gånger medvete. Jag brukar somna efter första halvan av skivan. Inte för att det är tråkigt. Nej, absolut inte. Det är bara det att skivan gör nått konstigt med ens hjärna. Man slutar tänka och det slutar med att man sitter och vaggar fram och tillbaka med huvudet tills man somnar. Det gör inte så mycket. Det finns inget som är så bra att sova till som Älgarnas Trädgård. Skulle jag berätta de drömmar jag fått när jag sovit till deras musik skulle ni tro att jag är ständigt påtänd eller nått. Men det har jag faktiskt aldrig varit. Lyssnar man på musik som denna så behöver man inga droger!

Sista spåret "My childhood trees" är precis så mysig som den låter och börjar med vackert flöjtspel. Plötsligt får vi höra skivans första och enda röst. Det är Andreas Brandt som sjunger denna avgundslöst djupa text. Man blir helt borta av att bara läsa deras texter. En massa effekter är pålagda för att rösten ska låta så omänsklig som möjligt. Det är en långsam låt med mycket flöjtspel och gör detta till en mycket vacker och stilla avslutningslåt.

Efter skivan tar slut krävs det ett mirakel för att man ska bli sig lik igen. Jag är sådan nu i skrivandets tid, helt väck. Jag är yr och om jag lägger mig ner nu så kommer jag sova och kommer inte kunna väckas.

Så varför lyssnar man då på en sån här skiva? Ett billigt sätt att bli hög? Jepp, men defenitivt inte bara därför. Skivan är helt fantastisk. Tunga och intensiva rytmer och Dan Söderqvist fashinerande gitarrspel som inte har dess like skapar en fantastisk atmosfär var man än befinner sig. Snacka om ljudlandskap.

Hur som helt ska jag försöka vakna nu, innan min flickvän kommer hem. Så jag önskar er en god fortsättning!