tophundredrecords

"En dag beslöt sig Axel för att göra nått han gjort förut - skriva en skivrecension!"

Under 80-talet blev han som störst med hitlåtar som "Sledgehammer". Men under slutet av 90-talet började han mer och mer experimentera med folkmusik och spelade med musiker från många olika slags kulturer för att få ett brett sound. Vid milleniumskiftet gjorde han en milleniumshow med helt ny musik, kordinerad dans mm. Det var storslaget. Så man kan säga att skivan är ett soundtrack till showen. Och det är om den soundtracket den här skivan handlar om.

Peter Gabriel själv sjunger inte alls mycket på skivan. Han står får skrivandet av all musiken och en hel del keyboardspel. Det är ett stort urval av instrument som spelas och han har valt ut noga de artister som ska spela vad och när.

Första låten "The story of OVO" är inte alls om en vanlig Peter Gabriel-låt. Till ljudet av didgeridoo rappar Neneh Cherry (Eagle-Eye Cherry´s syster som är enorm utomlands) och Rasco. Texten de rappar är inget mindre än skivans handling i korta drag. Skivan handlar om två folk som strider mot varandra, men en pojk från ena folket blir förälskad i en flicka från andra folket. De får ett barn tillsammans. En massa händelser utsmyckar denna vackra berättelse.

Andra spåret "Low Light" är mörkt och atmosfäriskt. Långsamt och kännslosamt. Den fantastiska sången framförs av Shankar (som sammarbetat med Gabriel sen många år tillbaka) och han står även för violinspelet som förgyller detta mystiska spår som är ett av de bättre på skivan.

Tredje spåret "The Time Of The Turning" är en vacker låt med härlig sångmellodi sjungen av Richie Havens. Det är en vacker text som kommer att återkomma på skivan. Men innan dess kommer "The man that loved the earth" och är en instrumentell version av The story of OVO. Avslutas med en millitärisk trumtakt.

Sen kommer "The Time Of The Turning (Reprise)/The Weavers Reel" som börjar med trumpet innan den vackra mellodin återigen sjungs. En vacker upprepning som på slutet exploderar i Irländsk folkmusik. Det blir ett sannslöst sväng och det är helt omöjligt att sitta still.

"Father and son" heter den rörande sången om Peter Gabriel´s relation till sin far. Den har en otroligt bra text som sjungs av Peter Gabriel själv (det är första gången har sjunger på skivan) och han sjunger som vanligt med kännsla för det han sjunger. Förutom hans röst är det bara ett piano, en bas och lite blåsinstrument som hörs. Otroligt bra.

Följande två låtar "The Tower That Ate People" (som hör till mina klara favoriter på skivan) och "Revenge" bjuder på mer ös innan den långsammare och t.om. lite psykadeliska "White Ashes" börjar. En långsam men atmosfärisk låt med konstiga och nästan lite läskiga ljud. Effektfull låt!

Efter det kommer det vi alla väntar på. Har man nån gång hört OVO så vet man att det är en otroligt bra skiva med man sitter ändå och väntar på denna låten. "Downside-Up" är så bra att det finns inte. Dels får vi det långsamma och kännslosamma och dels får vi mer ös och dramatik. Skivan börjar med en vissling och sen kommer den fantastiska texten om barnet som ligger i sitt bo och plötsligt svävar iväg. Det hela exploderar till slut i ett fyrverkeri av toner och rytmer och avslutas i ett enda klimax. Wow, wow, wow!

Spåret efter "The nest that sailed the sky" är ett lugnt och instrumentalt spår som kommer väldigt välkommet efter öset från förra låten. Det ska gestalta barnet som svävar genom skyn. Atmosfärisk och urmysig.

Sista spåret är nu här! "Make tomorrow" har en allvarlig text som är svår att inte ta åt sig av. Förutom det har vi brilljanta sångprestasioner från Gabriel, Elizabeth Frazer, Paul Buchanan och Richie Havens som tillsammans med dramatisk och växande musik når ett fantastiskt klimax och avslutas därefter lugnt.

Jag kan egentligen inte säga mycket mer än att om man vill få ut nått speciellt av en skiva nån gång, så är OVO verkligen ett allternativ. Den har handling, händeler, tusentals olika musikstilar, fler sångare och musiker och... ja, jag hade kunnat hålla på länga. Helheten är enorm! OVO var verkligen en kick-ass start på milleniumet!